Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om sorgen och saknaden ett litet barn lämnar efter sig. Om lyckan och kärleken ett litet barn under sin korta tid i livet kan ge en familj. Om vägen till ännu ett litet syskon att gränslöst få älska och ta hand om.
Att få skriva. Om mardrömmen som blev sann. Om känslorna. Om sorg och lycka. Om ilska och kärlek. Det har räddat mig. Jag skriver för min egen skull. Jag skriver för att hjälpa andra. Andra som tvingas gå igenom samma sak som vi. Att mista sitt barn. Om min sorg kan hjälpa andra i deras sorg. Om min sorg kan hjälpa andra att värdera sitt liv annorlunda. Att inte ta något eller någon för givet. Då har inte vår älskade lille Williams död varit helt förgäves. Därför skriver jag.
Men det jag skriver om - det är bara en del av mitt liv. Det är inte hela min vardag. För det finns en vardag. Även om man förlorar ett barn. Livet tar inte slut. Även om man kanske tror att det ska göra det den dagen det osannolika sker.
6 kommentarer:
så väldans vacker han är!! Jättefin!
Tack för din fina kommentar, jag tänker jätte ofta på dig och önskar att du har det bra! Stor kram till dig
Åh, så fin han är!! Jag tackar också för din fina kommentar på min blogg! Tänker på dig!
Kram från Anne
Han är så otroligt söt er lilla William! Och så stor han var! Hur mycket vägde han och hur lång var han? Stora kramar
Ofattbart att den vackra lille pojken inte får finnas i famnen hos er. Han är så fin - så otroligt fin!
Tack för otroligt fina ord.. Det värmer i mammahjärtat! Många kramar!
Fy tårarna rinner, vet precis hur du känner, fick reda på i vecka 29 att min lilla dotter ej levde längre i magen :( så den 6/10 förlöste jag min dotter och de var de hemskaste jag vart med om att förlösa ett dött barn, har inga barn sen innan så detta skulle och är min första, vi gav namnet Emma till henne min fina dotter.. Är hemskt när sånt här händer.. Läste även att du fått en till liten son gratulerar fårn hela mitt hjärta,kramar Maria
Skicka en kommentar