Jag slås av den värme jag har mött genom denna blogg. En blogg jag startade som självterapi och i förhoppning om att kunna hjälpa andra. Men inte hade jag kunnat tro att jag skulle få så ett sådant ovärderligt stöd och fina kommentarer. Sitter här med tårar i ögonen efter att ha läst dom allra finaste ord en mamma och bloggare kan få. Motiveringar som värmer djupt in i själen. Djupt in i hjärtat. Jag är så oerhört rörd och tacksam. Ni är underbara.
Tack.
2 kommentarer:
Jag vill bara säga att om jag hade haft en blogg så hade jag nominerat dej med. Du har hjälpt mej så mycket.
Jag förlorade min dotter i v.39 den femte juni i år. Orsaken vi fick veta var förmodligen plötslig spädbarnsdöd. Allt är så tungt och mörkt. Vi har också en dotter, fast hon är fyra år. Jag kom in på din blogg för några veckor sedan och du har verkligen hjälpt mej massor. Du är så väldigt stark och verkar orka din vardag så himla bra. Själv har jag precis orkat ta mej upp ur sängen om dagarna. Jag har inte orkat laga mat eller ta mej utanför huset. Jag bara gråter... Men efter att ha läst din blogg så känner jag mej mycket starkare. Du gör skillnad för mej. Vi har en byrå med ett kort på lillesyster, en nalle och blommor på. Dit går vår dotter varje kväll och pussar på kortet på lillesyster. Hon vill att kortet ska följa med oss när vi ska åka hemmifrån för att lillesyster alltid ska vara med oss. Tack för att du skriver. När jag läser känns det som du skriver till mej. Känner igen mej i så mycket även om du är så mycket starkare än jag. Ville bara säga det. Kramar från änglamamma
Tack änglamamma för din fina kommentar! Jag blir så ledsen av att höra hur jobbigt ni har det. Har ni ett bra stöd omkring er? Släkt och vänner som finns där? Vi har haft och har ett enormt stöd i vår vänner och vår släkt. Det har hjälpt oss mycket i sorgen. Försök att inte ha för bråttom, koppla av och gör otvungna saker tillsammans, bara ni i familjen. Det behöver ni nu. Din dotter behöver dig. Kämpa för hennes skull. Min dotter var min motivation att ta mig vidare. Hon behövde mig, mer än någonsin. Jag ville göra livet så bra som möjligt för henne, trots att hennes lillebror inte finns längre. Hon var min glädje, kärlek och lycka när allt var som mörkast. Barn är ju den finaste gåvan i livet!
Jag önskar er allt gott, beklagar så mycket att er lilla dotter inte fick stanna hos er. Maila mig gärna om du behöver prata. Jag finns här. Många styrkekramar från Alexandra
Skicka en kommentar