torsdag 19 augusti 2010

Brev från himlen

Om man ändå kunde få ett brev från himlen. Ett svar på sina böner. Bara få veta hur han har det. Vår lille bebis. Det vore ovärderligt. Här är en dikt jag hittat, faktiskt efter jag skrev mitt förra inlägg. Som ett svar på min bön. Ett svar på mitt brev. Ett brev från himlen.

Se mig vinka,
blunda så ser du,
jag lovar att jag ska vinka extra mycket
så du inte kan missta dig.
Var inte rädd. Jag mår bra,
jag lever i ditt hjärta.
Jag ser och jag älskar,
visst känner du min kärlek?

Överallt där du är, finns jag.
Överallt du går, går jag.
När du sover, sover jag bredvid.
Jag är aldrig ensam, aldrig går jag själv.

Fast mina fotavtryck inte syns, finns jag.
Fast min röst inte hörs ut, skrattar jag.
Fast mina armar inte kramar så det känns,
så visst kramar jag.

Vi syns igen det vet både du och jag.
Gråt inte, dina tårar faller till marken.
Skratta istället, jag vill se dej glad.
Livet är så mycket oändligare än du tror, lilla mamma.

Okänd författare

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag känner dig inte, men du berör mig så oerhört med din blogg. Är inne varje dag för att se om du har skrivit något nytt, och som du skriver! Tänker på dig och din familj flera gånger om dagen och jag är så ledsen för att ni inte fick behålla er fina lilla kille här på jorden. När jag läser dina inlägg rinner tårarna nerför mina kinder och det är hemskt att livet ska vara så orättvist. Men du verkar vara en stark person som har den finaste familjen man kan tänka sig! Ta hand om dig!

Anonym sa...

Hej vännen, känner att jag måste skriva några rader även här. Du skriver helt fantastiskt. Tårarna bara rinner när jag läser. Jag vet att jag sagt det förr, men kan du inte ta och skriva en bok? Jag vet hur mycket ni längtade efter er lilla William långt innan han föddes. Varje gång vi träffat Felicia har hon pratat om sin lille lillebror som snart skulle komma. Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka klockan och ge er William tillbaka. Lilla gubben.. Men jag vet att ni har varandra och Felicia och jag vet hur mycket ni älskar varandra och henne. Hon har tur som har såna fantastiska föräldrar. Det behöver hon nu.. Jag ringer någon dag så vi kan bestämma en dag att ses så barnen får träffas och vi får prata. Hälsa din underbara make och dotter från oss. Massor med kramar från Caroline

Alexandra sa...

Jag är så tacksam för era ord. Det värmer så en kall sensommarnatt... Vi hankar oss fram. Tillsammans ska vi klara det. En dag i taget.

Tack Caroline. Är så tacksam för att du finns. Krama om dina små och maken din. Ring gärna.